Funeral on friday!

There will be a funeral for my earlier mother-in-law on Friday!
It will not be possible to look her up or any description of her life on Google or any other Internet based search motor for that matter!
Aime Hillman was a woman of her generation! The generation that grew up while Sweden was still poor and where she could see a new Sweden develop. From her sawmill perspective there was a long distance to everything that was far from southern Alnö. She fared a long but rather straight road. It was all about staying by her husband and satisfied with that! To see her own child get the education she couldn’t get, to love her grandchildren!
But her life was also about helping a development that socialdemocracy stood for through an undescribable loyalty to cooperativism and the movement’s social construction. Without Aime’s generation Sweden would not have become what it did become! For better or worse all in harmoni with a socialdemocracy and a Trade Union movement, building up an alternative to the class society in existence then, with it’s quiet, but at times shameful oppression!
From Aimes’s horizon there was another society on the making where you could talk both to the doctor and the director. This was for sure the last generation that socialdemocracy could fully trust… Now new strategies and arguments are needed! Now it is no longer possible to have your political loyalty running though your veins. We, that are left behind will have to struggle on with the market economy we have with it’s faults and logical shortcomings but with very little means to do anything about it! If we want to do anything about it!

Well, Aime at least you were jolly as long as you could!


Det blir begravning för min tidigare svärmor på fredag!
Det kommer inte att kunna slås upp någon information om hennes liv varken på Google eller i någon annan Internet baserad sökmotor!
Aime Hillman var en kvinna av sin generation! Den generation som växte upp i fattig Sverige och som också såg Sverige förändras. Från sågverksepokens horisont tydde sig samhället utanför södra Alnö, långt borta. Resan hon företog var lång men inte särskild krokig . Det handlade om att hålla vid sin man och nöjd med detta! Det handlade om att få se det egna barnet skaffa sig den utbildning hon aldrig hade fått chansen att få! Det handlade om att älska sina barnbarn!
Men det handlade också om att bidra till den utveckling som blev under socialdemokratin genom en idag obegriplig lojalitet med kooperationen och rörelsens samhällsbyggnads ideal!
Utan Aimes generation hade inte Sverige blivit vad den är! På gott och ont i symbios med en arbetarrörelse som byggde upp ett alternativ till enfald och till klassamhällets tysta och ibland generande övertramp!
Från Aimes horisont var det ett annat samhälle som växte fram där man kunde både prata med läkaren och med disponenten! Detta var nog den sista generationen som socialdemokratin kunde lita på… Nu måste nya tag och nya grepp tas! Nu går det inte längre att få en politisk lojalitet inskriven i pannan! Vi som är kvar får tampas med marknadskrafternas avart och bristande logik men har små medel att göra någonting åt det! Om vi vill!
Ja, Aime du var glad så länge du kunde!